Hur ofta sliter du ut en tröja? Använder den så mycket och ofta att den verkligen blir söndernött, på väg att falla sönder i sömmarna? Svarar du ”nästan aldrig” på den frågan är du inte ensam.
Att en tröja används tills den nöts sönder är ovanligt, i Sverige är användningsgraden av kläder väldigt låg. Statistiken visar tydligt att konsumenten köper stora mängder, lagrar dem i sin garderob och sedan kastar bort merparten av dem. Ja, kastar. Vi slänger 7,5 kilo i soporna per person och år, och mer än hälften av dessa kilon var kläder som kunde ha använts igen. Det är ett stort resursslöseri. Men, det samlas ändå in mängder textil varje år, 2,4 ton per person och år, i huvudsak av de ideella second hand-organisationerna. Av den insamlade textilen är det emellertid bara en liten del som når andrahandsmarknaden i Sverige. Det beror framförallt på att efterfrågan trots allt är låg.
Siffrorna är tydliga
I Sverige handlar vi 12,5 kilo nya kläder och hemtextil jämfört med 0,9 kilo second hand per person och år. Förutom det uppenbara i att vi konsumerar mer än vi behöver, och för mycket nyproducerat så finns det ytterligare en insikt som jag finner intressant; sju av tio svenskar säger att de använder mindre än hälften av plaggen i sin garderob. Siffrorna talar sitt tydliga språk. De säger oss att vi knappt använder våra kläder. Vi äger dem, och kastar bort dem. Däremellan samlar de damm.
70 procent av ett plaggs miljöpåverkan ligger i produktionsfasen.
70 procent av ett plaggs miljöpåverkan ligger i produktionsfasen. Det betyder att ett av de enklaste sätten för att påverka miljöbelastningen är att faktiskt använda sina kläder hela livslängden, istället för att spara eller slänga dem. Det betyder också att det finns potential att börja använda oss till en hållbarare värld. Mycket av medvetenheten hos konsumenten hittar vi idag, enligt min erfarenhet, i själva köptillfälle. Samtidigt så är det så att den största effekt som du som konsument kan åstadkomma kommer däremot senare, under användningen.
Vi måste skifta fokus
Det handlar om hur du använder på ett smart sätt och det betyder att vi måste skifta fokus. Utvecklingen för återanvändning går i rätt riktning. Intresset ökar och tillgängligheten också, fler aktörer ger sig in på en andrahandsmarknad, vilket är positivt. Vår utmaning ligger i att öka användningen av våra befintliga saker om vi ska leva inom jordens faktiska gränser och inte fortsätta utanför, så som idag. För att det här ska hända inom en snar framtid ser jag tre viktiga faktorer.
- Öka produkters värde. Produkter med högre kvalitet är attraktiva för att användas länge.
- Användning måste erbjudas för kunden på ett enkelt och attraktivt sätt genom produkter och tjänster.
- Konsumenter måste börja använda och bli användare!
Jag kan gärna tänka mig att hyra barnkläder, till exempel. Under de som år mina barn varit små har enorma mängder kläder passerat. Vi har ärvt och fått i present mestadels, men alldeles oavsett så har det har varit ett överflöd av kläder. Ett hyrkoncept som erbjuder det som behövs hade varit helt perfekt. En lagom mängd plagg av bättre kvalitet som levereras allt eftersom barnet växer hade varit perfekt utifrån så många olika perspektiv!
Aktivera dina saker
Användning i form av tjänster erbjuds idag inom vissa områden och jag förväntar mig att det ökar rejält de närmaste åren. Det du kan göra redan idag, för att göra skillnad, är att aktivera din garderob och dina saker. Börja med att se till att det du har i ditt hem används. Låt det du inte behöver gå vidare. Gör det som passar dig bäst – sälj, hyr ut, eller skänk bort det du inte använder. Huvudsaken är att det får ett nytt liv! Hos Myrorna hittar du en digital microkurs där du lär dig hur du aktiverar dina saker om du känner dig osäker. Du kan också fundera på din användarmakt och huruvida du efterfrågar och väljer tjänster som erbjuder att vi tillsammans delar? Det är så vi gör för att spara våra gemensamma resurser.