Start » Friluftsliv » Ledare: Att investera i friluftslivet är att investera i en bättre framtid
Friluftsliv

Ledare: Att investera i friluftslivet är att investera i en bättre framtid

Det är därför glädjande att regeringen nu kraftigt ökar anslaget till de ideella friluftsorganisationerna – så att vi kan locka flera att vara ute. Visserligen är 9 av 10 svenskar ute i naturen någon gång per år, men alltför många är ute alltför sällan.

Friluftslivet omsätter ca 100 miljarder kronor och skapar ca 75 000 årsarbeten

Att fler kommer ut i naturen är viktigt utifrån flera aspekter. Kostnaden för ohälsa på grund av stillasittande uppgår till 6 miljarder– lika mycket som rökningen, enligt en undersökning från Lunds universitet. Tar man med hälsoförluster för individen (vilket man gjort i en norsk studie) blir välfärdsförlusterna ungefär 50 gånger större. Siffran riskerar att öka i takt med att de stillasittande generationerna av barn växer upp. Dessutom vet vi att ökad fysisk aktivitet förbättrar inlärningen för eleverna och ökar arbetsron i skolorna.

Friluftslivet omsätter ca 100 miljarder kronor och skapar ca 75 000 årsarbeten, enligt en studie från Mittuniversitetet. Omsättningen består av resor, övernattningar och inköp av utrustning. De flesta av arbetstillfällena hamnar dessutom i glesbygd och kan inte flytta utomlands.

Bristen på lämpliga områden handlar om att upprätta sådana områden

Människor upplever olika typer av hinder och barriärer för sitt friluftslivsutövande. Utöver tidsbrist så menar många att de saknar någon att utöva det med och/eller att de saknar lämpliga områden att utöva det på. Det innebär att stora grupper har svårt att få tillgång till friluftslivet. Här kan friluftsorganisationerna hjälpa till.

Bristen på lämpliga områden handlar om att upprätta sådana områden, men även om att informera om och på andra sätt tillgängliggöra de redan befintliga – en uppgift främst för kommunerna. Detta skulle kunna ske genom att friluftslivet får ta större plats i den kommunala planeringen. Att skapa ökad kunskap om och intresse för friluftsliv är en nyckelfaktor och här spelar skolan men också fritidsaktiviteter i olika former en stor roll.

Det finns över huvud taget ingen statistik avseende barns (0-16 år) friluftslivsutövande

År 2010 fick vi vår första friluftspolitik och riksdagen fattade beslut om tio mål för friluftslivet. I december i 2015 rapporterade Naturvårdsverket om måluppfyllelsen för dessa tio mål. Endast två av tio mål har en bedömd positiv utvecklingsinriktning till 2020. Det är oroväckande och vi förväntar oss nu krafttag från regeringen för att vända denna utveckling. Nästa utvärdering bör ske om fyra år enligt Naturvårdsverket, då hoppas vi att samtliga mål har en positiv riktning.

Ett av de mål som har negativ utveckling gäller God kunskap om friluftslivet. Den befintliga statistiken visar på att mängden friluftslivsutövande legat relativt stabilt de senaste 30 åren, men den omfattar generellt sett väldigt få aktiviteter. Det finns över huvud taget ingen statistik avseende barns (0-16 år) friluftslivsutövande. Det finns således ett behov av att se över statistiken för utövandet av friluftsliv samt säkerställa forskning om friluftsliv.

Inför arbetet med nästa forskningsproposition som presenteras senare i år vill jag därför uppmana regeringen att ta med frågan om forskning i friluftsliv för att utveckla god kunskap om friluftslivet.

Det ska vara enkelt att komma ut i friluftslivet och 2 av 10 är redan nu medlemmar i någon friluftsorganisation. Om du inte är det så hoppas jag att du går med, länkar hittar du på Svenskt Friluftslivs hemsida!

Ulf Silvander,
Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv

Nästa artikel