Karin Asplund, jurist på Gillis Edman familjejuridik, ser alltmer komplicerade frågeställningar kring arv och bodelning dyka upp. Ett exempel är Kurt, vars maka sedan tjugo år, Ulla, har avlidit. Kurt och Ulla har inga lån, men inte heller särskilt mycket pengar. Den enda tillgången är egentligen huset de bor i, som Ulla ägde när de träffades, men som ingen av dem någonsin har betraktat som annat än gemensamt.

De har inga gemensamma barn, men Ulla har en dotter, Eva, sedan tidigare. När Ullas första man avled satt hon kvar i orubbat bo, och Eva ärvde inte sin far.

– Eftersom Ulla satt i orubbat bo efter sin första make, ska hennes dotter Eva nu få ut både sitt fars- och sitt morsarv. Det betyder i praktiken att hälften av huset utgörs av Evas farsarv, och den andra halvan av huset ingår i Kurts och Ullas gemensamma tillgångsmassa. I bodelningen efter Ulla ingår då bara halva huset. Kurt får som sin äktenskapsliga del hälften av den delen, vilket motsvarar en fjärdedel av hela fastigheten medan Ullas dotter får tre fjärdedelar av hela fastigheten, hälften såsom farsarv och en fjärdedel såsom morsarv, förklarar Karin Asplund och understryker vikten av att ha korrekt skrivna papper.