Den största ökningen sker i låg- och medelinkomstländer. Detta kommer att leda till nya utmaningar globalt och nationellt. I länder där fokus nyligen låg på barnsjukdomar och infektionssjukdomar kommer hälsovården snabbt att belastas av kroniska åldersrelaterade sjukdomar, som demens, depression, hjärtkärlsjukdomar och cancer. Demens är en sjukdom som ökar starkt med stigande ålder; vid 70 år är förekomsten 1%, vid 85 år 20-25% och efter 90 år har hälften av alla personer en demenssjukdom.

Man räknar därför med att antalet personer med demens i världen kommer att öka från 40 miljoner idag till 140 miljoner 2050. Den största ökningen kommer att ske i Asien och Afrika, men antalet med demens kommer trots det att nästan fördubblas i Europa. När det gäller den globala utmaningen som det ökande antalet äldre innebär kan vi i Sverige göra en insats genom att bidra med våra erfarenheter av att under flera decennier ha haft en hög andel äldre i befolkningen.

 

Forskning skänker ljus

 

Även om statistiken kan verka oroande finns det dock också forskning som ger en ljusare bild. I västvärlden finns tecken på att den åldersspecifika förekomsten av demens håller på att minska. I H70-studien i Göteborg visade vi nyligen att förekomsten av demens hos 85-åringar har gått ner från 30% 1986 till 22% 2009. Den största orsaken var den högre utbildningen som 85-åringar hade 2009 och att färre personer fick demens efter stroke, kanske beroende på bättre behandling. Även hjärtkärlsjukdomar verkar minska i den äldre befolkningen, samtidigt som andelen med högt blodtryck och höga kolesterolvärden, liksom andelen rökare, minskar. Sammantaget visar detta på möjligheten att förebygga sjukdomar, även om det finns oroande siffror på att övervikt och diabetes tycks öka. Även om resultat från låg- och medelinkomstländer inte är lika positiva visar resultaten från västvärlden att förebyggande insatser kan vara väldigt effektiva på ett befolkningsplan. Det är därför viktigt att våra politiker och andra sjukvårdsansvariga både nationellt och globalt arbetar för att förbättra information och implementering av förebyggande insatser. Detta kan ta tid.

Man är allt friskare med sina sjukdomar.

När det gäller rökning tog det nästan 50 år från att rökningens skadeverkningar upptäcktes tills man började med mer aktiv prevention, såsom rökförbud på sjukhus och restauranger. Sjukdomar har också annorlunda yttringar idag jämfört med för 40 år sedan. Bättre behandlingar och bättre motståndskraft har gjort att många personer har sjukdomar utan att känna sig sjuka. Man är friskare med sina sjukdomar.

 

70 är det nya 50

 

Det finns också en annan sida av det ökande antalet äldre personer. I H70-studierna, liksom i flera andra studier från västvärlden, noterar man att senare generationer av äldre är intellektuellt och fysiskt mycket vitalare och aktivare jämfört med för 30 år sedan. Vi pratar ibland om att 70 är det nya 50. En annan stor utmaning är därför hur denna befolkningsresurs bättre skall tas till vara i samhället, inte minst när pensionerna är hotade på grund av de allt större äldre befolkningsgrupperna.

Idag tvingas många att gå i pension mot sin vilja.

Idag tvingas många att gå i pension mot sin vilja, trots att många skulle kunna bidra med sin kunskap och erfarenhet under ytterligare många år. Det finns exempel på professorer som tvingats till pension i Sverige, men fått arbete på prestigefyllda universitet i USA. Det är ett slöseri av samhällsresurser att inte utnyttja den kapacitet som finns i den äldre befolkningen. Här måste också politiska beslut tas nu när var fjärde svensk är över 65 år.

Således ökar både andelen och antalet äldre i Sverige och i världen i stort. Detta kommer att innebära påfrestningar på pensionssystemet, sjukvården och omvårdnaden, men innebär samtidigt stora möjligheter om vi kan ta tillvara den kunskap och erfarenhet som en allt friskare äldre befolkning kan ge.