Ingmar Skoog är professor och föreståndare för Centret för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs Universitet, och har lett stora befolkningsstudier om demens och Alzheimers sjukdom i över 30 år. I och med studierna har hans forskargrupp kunnat följa hur äldre, eller yngre äldre som 70-åringar numera kallas, har förändrat sina livsvanor och hur det har påverkat deras hälsa.

Ur ett befolkningsperspektiv blir vi allt fler äldre

– Ur ett befolkningsperspektiv blir vi allt fler äldre vilket i sin tur leder till att vi blir allt fler som drabbas av åldersspecifika sjukdomar. Procentuellt sett är det dock allt färre som insjuknar i till exempel demens, vilket kan ses som ett resultat av förändrat leverne. Vi är alltså färre som blir sjuka än vad som prognostiserats, vilket naturligtvis är goda nyheter.

Genetiska markörerIngmar

Ingmar Skoogs forskargrupp har bland annat gjort viktiga upptäckter kring sambandet mellan demenssjukdomar och faktorer som stress, högt blodtryck och fetma.

– Vi har dessutom börjat få kunskap om alla de processer som pågår i kroppen och hjärnan långt innan sjukdomar bryter ut. Till exempel kan man se förändringar i ryggmärgsvätskan hos personer så långt som 25 år innan de drabbas.

Genom kunskap om så kallade biologiska markörer för olika sjukdomar kan vi upptäcka och agera proaktivt snarare än reaktivt. Ingmar Skoog menar också att begreppet sjukdom börjat få en ny betydelse i och med större kunskap om just tidiga biologiska markörer. Vi vet idag att vi kan bära på sjukdomar utan att i själva verket bli sjuka.

– Genom att förstå våra enskilda förutsättningar kan vi också få större möjlighet att påverka, såväl på individplan som på samhällsnivå. Forskningen om åldersspecifika sjukdomar ger resultat som kan användas i förebyggande syfte redan i tidig ålder.

Aktiva och allt friskare 70-åringar

Hans forskargrupp har följt 70-åringar under årtionden och därmed också kunnat se skillnader mellan olika generationer. Ingmar Skoog nöjer sig inte med att 70 är det nya 50 utan säger, halvt på skämt, att 70 rent av är det nya 20.

– Att prata om yngre och äldre är inte alls lika relevant utifrån perspektivet livsstil och hälsa, som det kanske var för bara 30 år sedan, berättar Ingmar Skoog. Skillnaden mellan 70-åringar då och nu är markant, säger han och fortsätter:

Den nya generationen äldre vill istället resa och upptäcka världen

– Få 70-åringar idag nöjer sig med att mata duvor bara för att man passerat en viss ålder. Den nya generationen äldre vill istället resa och upptäcka världen, umgås med vänner och göra sådant man inte hann med under jobb- och småbarnstiden.

Ett stimulerande liv, liksom en högre utbildning, ”tränar” hjärnan och minskar därmed risken för demenssjukdomar.  Idag är 70-åringarna mer utåtriktade, har lägre blodtryck, bättre kondition och klarar sig bättre i intelligenstester än jämnåriga för 30 år sedan. Det finns dock fortfarande stora skillnader sett utifrån ett individperspektiv.

Aldrig skuldbelägga

– Vi föds alla med olika genetiska förutsättningar, som redan från spädbarnsåldern påverkar hur vi kommer att åldras. Jag brukar jämföra livet med ett lotteri, där vi föds med ett visst antal lotter tilldelade, både vinster och nitlotter. Beroende på hur vi lever våra liv kan vi öka antalet vinster, genom till exempel motion, och minska antalet nitlotter, som med rökning. Men även om vi gör allting “rätt” kan vi ändå bli sjuka, så nej, livet och ålderdomen är inte rättvis. Vi får därför aldrig skuldbelägga någon som blir sjuk.