Då var det självklart. För femtio år sedan var det inga konstigheter att kasta skräpet överbord, bara det var väl förpackat och försett med tyngder så att det sjönk ordentligt.

Skräckscenario i den fantastiskt vackra svenska skärgården med klippor

Filmen jag refererar till är en slags instruktionsfilm från 60-talet som Sveriges Television tagit fram, med titeln Sjövett. I några klipp från filmen visas ett skräckscenario i den fantastiskt vackra svenska skärgården med klippor, hav och vackra gamla träbåtar.

Scenariot består av en liten vik med fylld med skräp, och speakern säger på tidstypiskt vis att ”om vi inte allvarligt gör något åt nedskräpningen kommer vår vackra skärgård om tio eller tjugo år att se ut så här”. Och sedan kommer det goda rådet; lägg allt ditt skräp i en kartong, lägg i några tunga stenar, gör hål i kartongen och kasta den överbord.

Plast försviner inte

Det är ett föråldrat råd, ingen skulle väl göra så idag? Ändå fylls våra hav på med mängder med skräp, hela tiden. Då, på 60-talet, var det mycket papper, idag är det mycket plast. Plasten försvinner inte. Den stannar där, ute i vår vackra skärgård, ute i våra vackra hav. Och ingen städar haven.

För skräpar ner, det gör skärgårdsbesökaren

Jag älskar skärgården, jag älskar att segla mellan öarna och lägga till i en vindstilla vik. Det är underbart att känna solvarma klippor mot mina bara fotsulor och ta ett morgondopp när dimman precis lättat. Men det är inte lika kul att vandra upp i tallskogen, där vita toalettpapperstussar täcker marken. Och det är inte roligt att spana ner i djupet vid akterspegeln och ana ölburkar och plastbestick längst därnere. För skräpar ner, det gör skärgårdsbesökaren.

Det finns så många negativa konsekvenser av nedskräpning, inte bara miljömässigt utan också socialt och ekonomiskt. Att djur skadas och till och med dör av skräp är förfärligt. Att intäkter för turismnäring och fastighetsägare minskar med skräpiga stränder är mycket dåligt. Dessutom kostar det stora summor att städa stränder, inte minst på den svenska västkusten som är en av de värst drabbade kuststräckorna i Europa.

Vänd utvecklingen

Men jag tror att vi kan vända utvecklingen, att vi kan stoppa skräpet. Det måste göras vid källan, och i många fall är källan faktiskt du. Det mesta skräpet som hamnar i havet kommer från land, hela 80 procent kommer från landbaserade källor som floder och avlopp.

Det är egentligen världens enklaste problem att lösa

Det är alltså inte sjöfarten eller andra industrier som dumpar avfall i havet, utan det är skräp som hamnat på landbacken som sedan på olika sätt hamnar i våra hav. Och det mesta skräpet är konsumentrelaterat, som förpackningar av olika slag.

Så mycket av skräpet kan stoppas om vi alla tänker en extra gång innan den där lilla plastbiten hamnar på stranden, i skogen eller till och med rakt ned i havet. Det är egentligen världens enklaste problem att lösa – det är bara att låta bli att skräpa ner. Och varför inte börja påverka andra på en gång och plocka #ettskräpomdagen.

Petra Holgersson,
PR-ansvarig på Håll Sverige Rent.