Skip to main content
Start » Mat & dryck » Visheter från en kokvrå
Mat & dryck

Visheter från en kokvrå

En japansk pannkaka.
En japansk pannkaka.
Okonomiyaki, en slags japansk pannkaka eller omelett med en grund av ägg och kål. Foto: Sofia Österlöf.

De flesta brukar titta skeptiskt på de två gasplattorna och campingugnen. Troligen för att jag betalat lika mycket för det som för en villa i valfri mindre ort, men också för att jag ofta får titeln ”kan laga mat”. Men bor man i innerstan blir köket lätt lika tajt som ekonomin – och det visade sig att ett amorteringstyngt kök inte blev så tungt alls, utan istället ledde till ett svinnfritt och mer ekonomiskt matliv. Här är hur jag gjorde.

För kontext så har mitt kök en golvyta på 0,684 kvadratmeter, och det är sant för jag har mätt det. Där finns en liten kyl med frysfack som mest förvarar snö, en campingugn och ett skåp för torrvaror och matlådor som på tal om det tar imponerande mycket plats. Med lite god vilja kan man kalla resurserna för begränsade. 

Men det som händer när man inte har mer plats än att man kan göra en piruett är att man inte handlar mer än vad som kan förvaras. Då blir det också svårt att handla mer än man hinner äta upp innan det blir dåligt. Och då börjar man plötsligt laga efter vad som finns hemma, istället för att handla efter vad man vill laga. För det finns helt enkelt inte plats att ha oändliga valmöjligheter – så som många svenska hushåll handlar idag.

Sara Österlöf
Sofia Österlöf står bakom matkontot Matologik och skriver inte bara om sina smarta recpet, hon bjuder även på härliga bildtexter. Foto: Privat.

Enligt Livsmedelsverket slängs varje år 19 kilo ätbar mat per person och 26 kilo mat och dryck hamnar i slasken. Det är 3000–6000 kr per år som man annars kunnat spara. Eller spendera, det gör man som vill. Det är för många livsviktiga summor. För andra en möjlighet att unna sig ett besök på den där restaurangen. Och för vissa ingen summa att tala om. Och det har egentligen ingenting med en kokvrå att göra. Förutom att visheterna som några år med en kokvrå bjuder på är ganska bra, oavsett om det är plånboken, utrymmet eller hållbarheten som spelar roll.

1. Välj varor som du kan använda till mycket.

Extrapris på vitkål innebär att veckans matsedel blir okonomiyaki (japansk kålpannkaka), coleslaw, nudelwok och minestrone, för ingen vanlig person kan använda upp en hel vitkål till en rätt. Andra råvarustjärnor är ägg, champinjoner, zucchini, crème fraiche och morötter. I skafferilaget hittar vi bland annat bönor, linser och krossade tomater. Sådant som alltid kan slängas ihop, rivas ner, mixas, blandas.



2. Välj bort one minute fame-varor.

Det är alltså sådant som du köper för ett recept och som sedan står där tills du ska flytta. Nu kanske receptet uppger 1 tsk äppelcidervinäger men ofta går det att byta mot en mer mångsidig vinäger. Eller ingen alls. Jag lovar, det blir oftast bra ändå. Andra bovar är färska örter (frysta går toppen), vackra groddar och obskyra såser som Cumberland. 

3. Hitta ett kök att luta dig tillbaka på.

Mitt är det östasiatiska. Nu klampar jag säkert runt i det som en elefant i en porslinsbutik, men det är en annan diskussion. Huvudsaken är att det blir enklare att hålla sig till de två övre. Några få varor inom samma kök öppnar nämligen många möjligheter. Soja, miso, sesamolja och risvinäger tar mig långt, från Thailand till Japan, från curry och wok till okonomiyaki och ramen.

En skål med soppa.
Minnestronisoppan går att variera i all oändlighet. Sofia kallar den fattigmanssoppan och äter den flitigt. ”Fattigman” är dock inte ett negativt ord i denna bemärkelse, snarare en soppa gjord på rimlighet. Precis som resterande recept på Sofias Instagram Matologik. Foto: Sofia Österlöf.

4. Vägra svinn.

Håll fast vid det. Laga utifrån från vad du har hemma. Köp inte ett nät med avokado om du inte har en plan för vad det ska bli. Snällt mot plånboken, snällt mot miljön och snällt mot sin egen självuppfyllelse. Det här tipset brukar öppna för kreativitet och stänga de flesta diskussioner om hur miljövänligt du lever.

5. Restfesta.

Hur väl jag än följer mina principer brukar det ändå bli över. Svaret är oftast grytor, biffar och omeletter. Kasta ner allt i en stekpanna. Riv ner till biffar. Blanda med krossade tomater, grädde, ägg, crème fraiche, livslust eller vad du nu hittar. Med lite glädje går det nästan alltid att hitta sådant som kan ta en igenom kvällen.

Bonustips: de få varor som ”alltid” finns hemma – som krossade tomater, ägg och kolhydrater – går alltid att blanda med rester.

För de som är lagda åt det hållet kan dessa tips bli en sport. Det är okej att inte vilja gå så långt. Men jag vågar garantera att du snabbt upptäcker att matbudgeten plötsligt håller och soporna blir lättare – utan att riskera att tappa beskrivningen ”kan laga mat”.

Det här hade givetvis gått att upptäcka i ett vanligt kök. Men ibland måste man knuffas ur boet. Och min hänsynslösa hand tillhörde Stockholms bostadsmarknad.


  • Råvaror som alltid finns hemma: champinjoner, ägg, lök.
  • Skafferivaror som alltid finns hemma: krossade tomater, soja, nudlar.
  • Matbudget: 1700kr per månad.
Next article