Bostadskostnaderna tar konsumtionsutrymme från hushåll med vanliga inkomster. Bostäder produceras av en näringsgren som har den sämsta produktivitetsutvecklingen bland alla industrigrenar och saknar dessutom internationell konkurrens.
Så här bor seniorer
Under åldern 65 – 75 år bor omkring 60 – 70 % i ägda bostäder. Ju mindre kommun desto oftare äger vi vår bostad. I de flesta av fallen vill man bo kvar i sin bostad och ju äldre man blir desto svårare blir det att ändra på situationen.
Ovanpå detta har staten, finansinspektionen och bankerna gjort det så gott som omöjligt för en medelinkomstpensionär att låna pengar.
Hus utan hiss
De seniorer som bor i hyresbostäder bor (statistiskt sett) till 50 % i ett hus utan hiss och med tre till fyra retfulla trappsteg i anslutning till entrédörren, vilket försvårar livet för en person som ordinerats rullator. En känsla av hjälplöshet tar lätt överhanden samtidigt som hemtjänsten får det onödigt jobbigt. I kommuner där det finns plats på särskilda omsorgsboenden, kan tre trappsteg i entrén utlösa flytten till ett boende som i längden blir dyrt för både individen och kommunen.
Vad säger samhället?
Alla instanser i den offentliga sektorn är numera eniga om att seniorhushållen som äger sin bostad sitter på en bostadsyta som utnyttjas väldigt ineffektivt. Bostäderna införskaffades en gång när dagens seniorhushåll var barnhushåll, och bostäderna är ofta belägna i ett grannskap med utbyggd teknisk och social infrastruktur, som passar större hushåll.
Vidsynta kommunföreträdare (och SKL) inser att det är en besparing för den kommunala äldreomsorgen om fler äldre kan flytta till en bostad som är anpassad och där man upplever gemensamhet och trygghet. Besparingen kommer från det faktum att kommunens omhändertagande i hemtjänsten eller omsorgsboendet kan vänta eller kanske aldrig behöver bli aktuell.
Vad tycker seniorer?
Majoriteten av Sveriges pensionärer är nöjda med sin boendesituation. Bor man i egen bostad bor man billigt. Det är den allmänna uppfattningen. Kostnadsförändringarna i boendet kan pareras med pensionsintäkterna, så länge man är två i hushållet. Uppskattningsvis finns det 600 000 – 700 000 enfamiljshus som bebos av seniorhushåll. Skulle hälften av dessa enfamiljshus komma till försäljning, skulle det utgöra en revolution på bostadsmarknaden.
Problematiska kostnader
Det kan bli problematiskt när en änka ska klara bostadskostnaderna med sin pension. Generellt sett flyttar hon oftare från sin ägda bostad till en hyresrätt jämfört med en änkling. Bor man dessutom i hyresrätt ökar hyran mer än pensionerna, trots regleringen genom förhandlade hyror. Bostadstillägg för pensionärer (BTP), som är en del av pensionssystemet, är här den ekonomiska räddningsplankan.
Hälften så stort, dubbelt så dyrt
De seniora hushåll som kan tänka sig att flytta till en ägd bostad i ett flerbostadshus får i många fall en ökad boendekostnad på ca 2000 – 3000 kronor per månad för en bostad på ca 65 – 70 kvadratmeter. Uttrycket – ”hälften så stort och dubbelt så dyrt ” – äger sin riktighet.