Medielegenden Amelia Adamo 73 år härskar från sitt sommarhus på Dalarö och våningen inne i Stockholm. Från sin tron vill hon ge en känga åt åldersföraktet som infiltrerar samhället under coronapandemin. En pandemi som även lockat till eftertanke gällande klimatförändringar och morgondagen för barnbarnen.
Sveriges egen tidningsdrottning har aldrig tvekat inför att ta till ordet eller att bana vägen för generationer av kvinnor efter henne. Hennes drivkraft att komma längre, ha det bättre och genomföra sina idéer har tagit henne från förorten till de fina salongerna. Från reporter på Svensk Damtidning, till redaktionschef på Veckorevyn och sedan featurechef på Aftonbladet. 1995 lanserade hon det Bonnierägda magasinet Amelia.
Samma år blev hon även verkställande direktör för Bonniers Veckotidningar och startade senare tidningarna Tara(2001) och M-magasin(2006), en tidning för 50-plussare. Med åldern har hon även reflekterat över hur hennes mamma påverkat henne – hur hon har blivit språngbräda för hennes egen klassresa. Erfarenheter som mynnat ut i boken Kvinnoarvet som är tio personligt skrivna kapitel, där Amelia delar med sig av sina livserfarenheter, till den dotter hon aldrig hade, som hon själv säger.
Från erfarenhet till Good Enough
”Jag är inte det som hänt mig, jag är det jag valde att bli.” är mottot som Amelia valde till boken. Hon beskriver själv att hon lever livet genom att göra aktiva val och att lösa de problem som uppkommer längs med vägen.
– När jag var på toppen av min karriär så styrde jag mina pastorat på ett mycket dominant sätt. Jag ville visa att kvinnor också kan ta plats. Det jag vill att kvinnor ska veta är att ett chefsjobb innebär att man måste göra en massa val, allt går inte att göra samtidigt. Kvinnor i jakten efter perfektion med hembakade syltkakor och perfekta hem som hämtade ur inredningstidningar gör sig själva en björntjänst för hetsen skapar hälsoproblem och en orealistisk målbild.
Själv var hon bra på att se varningssignalerna och hade förmågan att säga nej, vilket fler borde lära sig, säger Amelia.
Förbrukad i förtid
Att vara förbrukad som arbetstagare och människa vid 49 års ålder fnyser hon åt.
– De erfarenheter, kunskaper och styrkor som jag och äldre besitter är
något som borde värderas. Tyvärr genomsyrar det hela samhället från chefsnivå till vardagsliv. Extra tydligt har det blivit under pandemin då en hel åldersgrupp har buntats samman trots alla individers olika förutsättningar och hälsoprofil. Samtidigt har coronapandemin i kombination med pensionen skapat mer tid att begripa vad ett bra liv är då vi alla fått mer tid med familjen, menar hon.
Glädje över livet
– Från att ha drivits av tidningsupplaga, lönsamhet och en produkt som många hade glädje av under många år till att gå i pension har krävt en omvärdering av livet. Helt plötsligt har det frigjorts en massa tid som jag har till mitt förfogande. Jag har möjlighet att spela badminton och ta en fika med barnbarnen.
Lyckan ligger i närvaron, att finnas där och att underlätta för barnen genom stöd och kärlek.
I mångt och mycket handlar det om att tillgodose behov både för mig och min omgivning på ett icke målbildande sätt. Det kan vara något så enkelt som ett samtal med mitt barnbarn efter förskolan där jag lyssnar och vi utbyter meningsfulla tankar. Eller så kan det handla om att förmågan att fördjupa sig i existentiella tankar som klimatet, världen och pandemins följder på världsbilden. Detta klarade jag inte av förut, hade helt enkelt inte tid, menar Amelia.
Utforska ett nytt universum
”Ta tillvara på den friska dagen”, säger Amelia. För efter 70 inträffar den andra tonårstiden och då får man ha roligt utan ansvar. Hon hävdar med bestämdhet att det värsta man kan göra är att sluta vara nyfiken. Därför är det viktigt att se förändringen och att omfamna den till exempel den digitala revolutionen. Lär dig och en hel värld öppnar sig. En investering som hon gjort är att se sin kropp som ett tempel och hon uppmanar andra att göra detsamma.
– Håll dig i form genom att bygga styrka och balans, på så sätt kan du motverka krämpor. Se dessutom till att investera i kärleksbanken så att barn och barnbarn vill umgås.
Det ger lycka i tillvaron, avslutar hon.